Tales of a junkaholic

S tipsade om en fantastiskt fin blogg "tales of a junkaholic". Det är en tjej som är smyckesdesigner som har den. Hon bor i London där hon jobbar ihop med sin japanske man och de har även en butik i Tokyo, "RUST jewellery" De verkar vara en sanslöst kreativt par som på helgerna letar loppisfynd. En del säljs på deras vintage-shop "the bucket tree". Här är lite inspirerande foton av fina inbjudningar och grafiskt material för deras bröllop.

Alla bilder är lånade från hennes blogg.

Bröllop! ♥

För nästan exakt 12 år sedan träffade jag K för första gången. Det var augusti och nervositeten och förväntningarna låg, liksom denna bröllopsdag, i luften. Vi var svartklädda från topp till tå och väntade på att våra namn skulle ropas upp där i cafét på Beckmans. Det var så det började. Nu är vi äldre, lite visare, lite snyggare och har iallafall tänjt lite grann på det här med den svarta klädkoden, inte minst K som så oftast klär sig i fina, glada klänningar, vilka passar hennes personlighet.

Och M och jag som bott på samma gata i 20 år, lite lätt ovetandes om varann och jag undrar eg hur många gång vi suttit där på samma buss på väg in mot stan. Han är inte bara trevlig och rolig utan besitter också ett stort tålamod. De omtalade "vaniljvita" väggarna som K beskrivit som "solgula", en färg ej tjänlig för vardagsrumsväggar måste målas över, i vitt så klart ...och den där glassmaskinen, som ju hade en rätt central placering i köket med ett eget bord och allt. Den har blivit förvisad till källaren och ersatts av vita pressglasskålar och inte minst två helt galna katter!

Hur som helst, i lördags bjöds det till bröllop och det var fint, gott, hur trevligt som helst och K & M strålade. ♥

Muffins!

Vad gör man en kväll när regnet hänger i luften? Jo, bakar så klart.
Här kommer ett recept på Leilas äppelmuffins med crumble.
Okej då sätter vi i gång.

Det här behöver man:

Smält 100 gram smör och riv i skalet av en citron. Häll därefter i 2 dl mjölk.

Vispa 2 ägg, 1,5 dl socker och 1 tsk vaniljsocker tills det blivit vitt och fluffigt. Det som på bilden ser ut att vara choklad är vanilj. Blanda i smör-mjölk-citron-blandningen. Blanda sedan ihop (i en annan bunke) 4 dl mjöl, lite salt och 2 msk bakpulver. Vänd ner mjölblandningen försiktigt.

Skär två äpplen i bitar och stek dem i en stekpanna ett par minuter tillsammans med 2 msk smör, 2 msk socker och 1 msk kanel. Blanda i bitarna i smeten.

Gör en crumble på 2 dl havregryn, 75 gram smör, 1 dl socker och 1 dl mjöl.



Jag och katten väljer formar. Är sugen på att använda mina nya, fina från Ikea eller de med flugsvampar på från Stockhome. Men vi tycker de är alldeles för små så det får bli de vita med rosa hjärtan på.

Jag fyller mina formar nästan fulla och smular på eller mer lägger i en klick crumble. Grädda på 175 grader i 20 minuter.
href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3IGyNfdu0HYQEGJzeBcGKQmf76VHHrQz_EiEGM020MOFej-Y5IUBYAFMymSoEVp0j9Vo1mOhTq8U4pr-9FOTf8QraXqKNyUInwyxhtZs4YhtXydZvYMiDFh5A5Wa2KuiDRUfFot_aeWg/s1600/P8265076.jpg">
Klart!

Färg!

Här på ön gillade man färg.

La Vigna

Hotellet vi bodde på var litet och hade en alldeles egen vingård med en massa små kvicka ödlor. Dessutom hade man en egen takterass.

På ön

Det var helt galet varmt också. Jag invigde min prickiga femtiotalsinspirerade bikini och blev av en man på stranden kallad mozzarella-vit.

Sammanfattningsvis:

Har ätit något med tomat och ost varje dag.
Brände upp min bleka kropp som nästan aldrig ser soljlus.
Hoppade från solstolen eller sprang de tre metrarna för att inte bränna sönder fötterna.
H´s bagage kom inte med flyget så hann fick köpa nya kläder när vi kom fram.
Hann klämma i mig tre pizzor.
Åt den godaste pastan med zucchiniblommor.
Ätit pasta i någon form varje dag.

En helt perfekt semester! (förutom det borttappade bagaget och en flygbiljett jag köpt i onödan)

Procida!

En hel månad sen förra inlägget...
Skyller på beslutsångest, semester, värme och slapphet.

Jo, så här var det.
Två dagar innan vår planerade semestertur till den italienska ön Procida kände jag att jag verkligen inte ville flyga. Så känner jag varje gång men den här gången gick det så långt att jag faktiskt bokade tågresa, trots att jag sen tidigare köpt flygbiljett. Kompromissade med mig själv genom att tvinga mig på flyget hem sen (det gick bra).
Så jag började alltså min resa ett dygn före H som tog flyget. Åkte först till Malmö, över till Köpenhamn, sen Hamburg. Från Hamburg blev det nattåg till Basel och från Basel till Milano och så sist Milano till Neapel. Resan tog 36 timmar. Låter långt men gick, ja kanske inte snabbt, men helt okej. H klev på tåget i Rom och vi åkte vidare till Neapel som var en riktigt läskig stad tyckte vi, man kände sig inte så vidare säker där precis. Letade upp bussen som gick till hamnen och tog färjan över till den lilla paradisön Procida. Sååå vackert! En liten ö på bara 4 kvadratkilometer men själva staden är byggd på höjden så den känns ganska stor ändå. Här var alla läskigeter som bortblåsta och bara trevliga människor, söta katter som jag köpte små, små fiskar åt och sagolikt söta pastellfärgade hus.